TOBBE skriver en rad.

Jaha… här sitter jag färdig. Yrkesutbildad teaterpedagog. En massa nya vänner runt om i landet, en massa drömmar kvar. Vad hände? Jag ska berätta...

Mina två helt fantastiska år på Wendelsberg  tog ju slut nu innan sommaren, jag trodde jag ville stanna kvar i Göteborg. Trodde det var där jag hörde hemma? Men när jag varit en vända i Stockholm i sommars och klev av tåget på Göteborg centralstation slog det mig där på perrongen. ”nej, jag är inte hemma här längre”. Det var en konstig känsla och jag började fundera. Vad skulle jag göra? Jag kände mig trött. Fem år pluggande på raken, varvat med sommarjobb, hade väl tagit ut sin rätt. Jag var inte sugen på någonting, gnistan var som bortblåst. Vist var det kul att i år igen medverka i Scandinavium och showa inför 14.000 skrikande personer. Men det kändes inte sådär i magen som det brukar. Det kändes vanligt. Så jag bestämde mig. Jag bestämde mig för att flytta ner till den skånska  lilla hålan jag en gång flyttade ifrån för att lära känna alla er. Jag tackade nej till det fasta jobbet jag fått i Göteborg och flyttade hem. In i mitt pojkrum med blåspräckliga väggar och lådor fyllda med allt från gamla skolpapper och prov från Anki, till ljusstakar, lampor, fotoramar och annat man samlar på sig under fem år. Min tanke var att bara ta det lugnt. Min tanke var att börja sakna det jag alltid älskat och fortfarande gjorde.  Jag ville känna gnistan igen.

 

Fick jag vila? Nej, det blev ingen vila. Livet tog sig en vänding jag inte hade trott. Jag såg en annons på nätet. De sökte musikalledare för barn och ungdomar i en liten förening i Malmö. Jag sökte. Och de ville ha mig, de hade bara så de kunde erbjuda mig en lektion i veckan. Det kändes ändå rätt kul och nöjd med den tanken och med kanske två veckor tills jag skulle börja hände det igen. Min mamma ringde. Hon hade sett en annons om att de sökte ännu en musikallärare på en dans, sång, teater och musikalstudio i Malmö och Lund. Jag var precis då på väg upp för att ta en privatlektion i artisteri av allas vår Carola Häggkvist. Detta är en helt annan historia, som började när jag medverkade på hennes artistträningsläger i början av sommaren. Den kan vi ta sen. Det var i alla fall väldigt roligt och hon är en fantastisk coach och människa. Anyway, stressad för att inte missa tåget skickade jag in min ansökan. Två timmar senare ringde en kvinna därifrån upp mig och frågade om jag kunde komma på intervju redan samma kväll. Det var ju svårt eftersom jag var på väg upp till Stockholm. Hon bad mig vänta. Efter ytterligare en timme ringde den konstnärliga ledaren för studion upp mig. Han var nämligen också på väg till Stockholm. Sagt och gjort. Vi sågs där, han frågade lite och två dagar senare började jag jobba. Jag blev tvungen att säga upp mig från det första jobbet jag fick i Malmö och nu är jag enbart här.

 

Så här sitter jag. TOBIAS: DANS, SÅNG OCH MUSIKALLÄRARE. Det är inte fel.

 

Jag undervisar barn och ungdomar. Allt från 4 år till 12. Jag har också vuxenklasser. Det är jag som är studions förste STEPPlärare och håller i den första steppkursen där. Jag har vikatierat en massa för andra lärare och fick nästan precis reda på att jag ska hålla en vuxenklass BROADWAY JAZZ på torsdag. Har ryckt in på allt från jazz till street-klasser och ja, Jag stortrivs. Som fisken i vattnet. Handen i handsken. Jag har fått gnistan tillbaka. Den kom,  och jag har en massa att göra.

 

Jag uppdaterar, det händer nämligen lite mer smaskigheter men det berättar jag en annan gång ;)

 

Puss på er finisar.

 

/Ludde, Snövit?, Tobbe. Ja, ni vet vem! Förresten. ring en dag vet jag. Bara säg hej. =)


Kommentarer
Postat av: Dannie

Du verkar ha det riktigt smaskigt:)Ser verkligen fram mot att träffa dig snart igen... jag är så nyfiken på att höra allt. MAssor me BamseKramar till dig

2009-09-21 @ 07:26:35
Postat av: Sandra

Å, vad härligt att läsa några rader från dig du fina människa! :) Och vad kul att ödet gav dig den här vändningen! :) Hoppas allt är bra och att vi syns på reunion i höst :) Massa pussar!

2009-09-21 @ 12:53:45
Postat av: Julia

Å va roligt! :) Du är saknad här på wendels!

2009-09-22 @ 21:52:00
Postat av: Anki

VAD ROLIGT - att få höra lite om dig Tobbe. Det var allt ett tag sen. Och vad kul att höra att mina gamla prov ligger kvar och skräpar i Veberöd. Kan det vara lite kultur- och idéhistoria kanske? Eller något annat lurigt?!

Jag gläds verkligen med dig och dina framgångar. Vi visste ju det - du skulle ju lyckas. Du har viljan och energin. ROLIGT!!! Och...kom för tusan upp till oss och hälsa på också. Vi saknar dig!!

Många kramar från din "gamla Anki"

2009-09-24 @ 19:56:43
Postat av: Marie

TOBBE! Vad mysigt det later! :) Jag ar sa glad for din skull. Visste att du skulle lyckas! Sa fort jag er hemma i Ystad igen, typ om 2 manader, sa slar jag en signal och bestammer tid for en fika med massa prat! :) Hoppas ocksa pa att vi ses pa reunion nasta ar! Du ar saknad min van!! kram kram

2009-09-25 @ 18:10:15
Postat av: Lina

Tobbe! vad glad och stolt man blir! Det är ju alldeles underbart!

2009-09-27 @ 23:33:52
URL: http://linaolsson.blogg.se/
Postat av: Vickan

det var nästan så att ja fällde än tår.. så kul att läsa om vad som hänt dig tobbe! Ses vi inte innan så ses vi i januari! stor kram till dej!

2009-10-01 @ 17:09:22
Postat av: emelie

Så otroligt kul tobbsingen! man blir så stolt!!!

2009-10-04 @ 23:24:45
URL: http://janssonemsan.blogg.se/
Postat av: elaine

Åh vad kul! Blir så stolt! Vad jag saknar dig, måste träffas snart! Puss o kram elaine

2009-10-18 @ 11:15:57
Postat av: Meja

Grym blogg du har! Har du designat den själv? Om inte, var hittar man isåfall designen du använder? Tack :)

2011-07-12 @ 16:33:26
URL: http://djurförsäkring.net

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0